Förnyelse är en del av konstens väsen och ger möjlighet till nya kreativa lösningar. I år väljer vi att förlägga vår operafestival till en mer intim operasalong, vårt gårdstun, och till varma och sköna sommardagar den 9 och 10 augusti.
Barberaren i Sevilla lördagen den 9 augusti kl. 15.00
Gioacchino Rossinis opera Barberaren i Sevilla är en av de mest sedda, älskade och nynnade operorna någonsin. Full av humor berättar den en historia om hur ung kärlek besegrar dumhet och girighet. Men det är en komedi med en dramatisk förhistoria. Det som nu är en älskad klassiker var ingen succé vid urpremiären 1816 på Teatro Argentina i Rom. Gioacchino Rossini var nervös. Hans nya opera, enligt legenden skriven på bara 19 dagar, baserades på Beaumarchais pjäs Barberaren i Sevilla. Rossini kallade dock sin opera Almaviva, eftersom hans äldre kollega Giovanni Paisiello redan skrivit en opera på temat och inte alls var förtjust över konkurrensen. Namnbytet lugnade dock inte Paisiellos anhängare, som uppmuntrade (och möjligen betalda) av kompositören fyllde operahuset.
Det blir en total katastrof. En av sångarna snubblar på en scenlucka och får spela med blodig näsa. En katt vandrar in på scenen och vägrar gå därifrån. Kvällen slutar med att publiken buar och skanderar “Paisiello! Paisiello!”.
Rossini såg aldrig den andra föreställningen. För att slippa ytterligare hånfulla buanden stannade han hemma. När en stor skara skränande människor samlades utanför hans hus på kvällen gömde han sig i stallet. Men snart gick det upp för honom att det faktiskt var hyllningar och jubel han hörde.
Barberarens triumftåg över världen kunde börja. En opera man kan se många många gånger! En opera i tiden om hur girighet och dumhet kan besegras.
En sprudlande ung nordisk ensemble
I år får vi uppleva hur de unga sångarna tar över scenen uppbackade av äldre mycket erfarna sångare bland dem Guido Paevatalu i rollen som den gamle sure doktor Bartolo. Norske barytonen Leif Jone Öberg i rollen som Barberaren ser till att Bartolo står med lång näsa, när den norske tenoren Petter Moen, som Greve Almaviva och vår egen mezzo Josefine Andersson som Rosina till sist får varandra. Övriga medverkande är danskarna Joel Kyhle som Don Basilo, Signe Asmussen som Berta och Hans Lawaetz i övriga roller.
Kapellmästare är Leif Greibe med kvartett bestående av piano, violin, cello och klarinett. Konstnärlig ledare med ansvar för regi och scenografi Guido Paevatalu.
Lördagen den 9 augusti förvandlas vår trädgård till ett svenskt Glyndebourne
Glyndebourne Operafestival i England är operafestivalernas grand old lady. När vi förvandlar Drakamöllan till ett svenskt Glyndebourne fyller vi trädgården med bord med vita dukar. Till pausen, som kommer att vara minst 90 minuter, är picknick väskan som ni förbeställt redo med glas, bestick, servetter, en flaska vatten, den dryck ni beställt och härliga snittar vackert inslagna. Varmrätten kommer att serveras på tallrik vid borden. Till sist är ni välkomna att själva hämta kaffe och kaka. Det kommer självklart att finnas en bar där ni kan köpa drycker av alla de slag. Picknick väskan, som kommer från Hemmafint i Norra Björstorp, får ni med er hem som ett minne av en underbar eftermiddag.
Från Medeltid till Barock – Söndagen den 10 augusti kl 13
Den intima inramningen på gårdstunet blir också den perfekta bakgrunden till en konsert med toner okända för de flesta av oss. Alltför ofta väljer vi bort det okända och går på det sättet miste om en ny upplevelse och ny kunskap som kan berika oss.
Under en spännande eftermiddag bjuder vi på Riddarsånger som de ursprungligen sjöngs redan på 1100-talet. Sångerna tolkas av Guido Paevatalu ackompanjerad av Andy Sundström och Allan Sjølin på gitarr och Poul Høxbro på flöjt. Poul Høxbro är en av världens främsta på medeltida instrument.
Riksspelmännen Miriam Andersén och Anna Rynefors som bland annat medverkade i SVTs stora satsning Historien om Sverige bjuder på spännande svensk musikhistoria med bl a kvinnolåtar från vikingatiden och stormaktstiden.
Minnesånger – Kärlekssånger från 1100 talet
Några av de tidigaste sånger som finns nedtecknade är minnesånger. Ordet minnesånger kommer från medeltida tyskan och betyder just kärlekssånger.
De som sjöng var ofta adliga poeter och riddare som diktade sånger om kärlek och hjältedåd och reste runt i furstehoven och framförde sina sånger. Ofta använde de luta som ackompanjemang men de kunde också ha musiker med sig. De tidigaste minnesångerna var nära förknippande med folkdiktningen. Lite senare tillkom en rent lyrisk konstpoesi och ett start inflytande från Frankrikes trubadurdiktning. Här kommer vi att få uppleva exempel på alla dessa varianter av ”riddarsånger”.
Sångerna är en del av ett större minnesangsprojekt initierat av Maria von Pontoppidan som har resulterat dels i en CD, Riddernes Sange, som kommer att finnas att köpa på Drakamöllan och dels i en bok, Minnesangbog: Da kærligheden blev kult; utgiven på Forlaget Alfa 2009.
Gitarristen Andy Sundströmhar arrangerat alla de sånger vi kommer att få höra. Guido Paevatalu är vår ”trubadur” här liksom då sångerna ursprungligen spelades in. Andy och Guido har båda lång erfarenhet av folkmusik i alla former. Allan Sjølin medverkar tillsammans med Andy på gitarr.
Poul Høxbro, som medverkar med bland annat flöjt och trummor är en sann pionjär inom musikområdet. Han valdes också ut som en av nio flöjtister från hela världen för att delta i projektet ”Magiska flöjter” på Tysklands största folk- och världsmusikfestival i Rudolstadt. Poul har kallats ”de små instrumentens store man”. Han är unik i det sätt på vilket han har tagit det medeltida instrumentet Pipa och Tabor ut ur skuggorna och in på konsertplattformar över hela världen.
För första gången välkomnar vi två färgstarka svenska riksspelmän
Miriam Andersén är sångerska och riksspelman, bosatt i Everöd. Hon studerade sång, medeltidsharpa, medeltida notation och uppförandepraxis på Schola Cantorum Basiliensis i Schweiz. Sedan dess har hon turnerat världen runt. Miriams repertoar sträcker sig från gregoriansk sång till nyskrivet och hon har specialiserat sig på den svenska folkmusikens medeltida rötter – särskilt den sjungna berättelsen i form av ballader och skaldekväden.
Anna Rynefors är en aktiv frilansmusiker och uppskattad familjeunderhållare som alltid möter publiken och skapar en gemensam upplevelse som fångar alla i stunden.
Med utgångspunkten i fiolen, spelar hon även förvånansvärt många fler musikinstrument! Med nyckelharpa, svensk säckpipa, medeltida fiddla, slagverk, harpa, vikingatida lyra och sång kan hon underhålla publik eller leda kurser.
År 2005 fick Anna titeln riksspelman och är fortfarande den enda kvinna som spelat till sig titeln på svensk säckpipa!
Tillsammans driver de projektet Kvinnolåt, som syftar till att synliggöra kvinnornas roll i (folk) musikhistorien. De har gett ut albumet Skånska spelkvinnor som kommer att kunna köpas under konserten.
De medverkar även i SVT:s stora satsning Historien om Sverige som kan ses på SVT Play.
Det blir en lång paus mitt i konserten för att alla skall kunna njuta av vår stora medeltidsbuffé.
Mer information kommer efter hand på vår Aktuellt sida.